• Huvudmeny

Historia

Nora kommun, från gruv- och skogsbygd till blomstrande industristad

Befolkning


Då Nora fick stadsprivilegier 1643 så beräknades folkmängden till ca 400 personer i staden. Idag omkr 370 år senare har hela kommunen en folkmängd på ca 10 500 personer varav ca 6 500 bor i centrala Nora.

Befolkningsökningen började dra igång på allvar i och med Nora bergslags järnvägs tillkomst under senare delen av 1800-talet. Järnvägen innebar ett stort uppsving för bergsbruket och järnhanteringen och utvecklingen började gå allt snabbare. Befolkningen växte från 908 personer år 1850 till 1 536 personer år 1880 och rusade vidare i samma takt genom industriernas framväxt och storhetstid på andra sidan sekelskiftet.

Ekonomisk kris och elektricitet


Stora ekonomiska kriser inom järnhanteringen medförde att denna nästan upphörde helt mot sekelskiftet 1800-1900. I Nora höll man på att bygga upp staden för fullt, den nya kyrkan, rådhuset och tingshuset m.fl. stod klara. Genom inköpet av Hagby gård vilken hade en stor landareal och ett vattenfall så kunde man bygga ett vattenledningsverk med ett eget elektricitetsverk och en kraftstation. Denna kunde sedan lämna kraft till eventuella industrier. En ny stadsplan utformades också och i och med detta utökades stadens område åt väster med ett område nästan lika stort som det gamla.

Industriernas framväxt


Efter sekelskiftet fortsatte Nora, trots ekonomisk kris, stadigt framåt i tillväxt och utveckling. Fabriker började byggas, banker, skolor och sjukhus uppfördes eller moderniserades och den kommunala förvaltningen anpassades efter moderna principer. Samtidigt introducerades folkrörelserna, och affärslivet och handeln började blomstra.

I kommunerna Viker, Järnboås och Nora landskommun levde man främst på gruv- och skogsindustrin. Under 1950-talet efter kommunsammanslagningen av dessa tre till Noraskogs kommun var de stora bolagen Pershyttans gruvbolag AB, AB Pershyttan och Stribergs Gruva AB vilka omfattade gruvor, hyttor och elkraftdistribution.

De industrier som har präglat bygden genom åren är främst Nitroglycerin AB i Gyttorp och Tändrörsfabriken AB vilka bl.a. tillverkade sprängmedel och tändhattar till bergsbruk- och gruvindustrin. AB Sågbladsfabriken och ingenjörsfirman CHE Johansson var leverantörer till nationella och internationella sågverksindustrier.

Stad och Landskommun


År 1862 utfärdades förordningarna om den kommunala självstyrelsen. Dessa satte punkt för en nästan trehundraårig era där staten haft ett starkt inflytande på verksamheten i de dåvarande socknarna och städerna. Fr.o.m nu skulle det finnas en kommunalstyrelse på landet och en kommunalstyrelse i stad samt en kyrkostämma, ett kyrkoråd, ett skolråd och ett landsting. Landskommun blev benämningen på en kommun som inte var stad, köping eller municipalsamhälle.

Viker, Nora Landskommun och Järnboås styrdes av Kommunalfullmäktige, en kommunalnämnd och styrelser i olika förbestämda områden så som fattigvårdsstyrelse, socialnämnd, barnavårdsnämnd, hälsovårdsnämnd m.fl.

I Nora stad inrättades en Drätselkammare som motsvarade landskommunernas Kommunalfullmäktige. Drätselkammaren var från början ett utskott valt av stadsfullmäktige som skötte stadens ekonomi och på grund av denna viktiga syssla blev den också stadens styrelse i egentlig mening.

Informationsägare: Kommunstyrelsen
Sidan uppdaterad: 2012-04-27

Läs mer om Noras tidiga historia på kommunarkivet.