• Huvudmeny

Utredningen Projekt samverkan i Bergslagen avslutad

Beslut väntas i om ledning och styrning av BMB och BKT Utredningen Samverkan i Bergslagen är nu avslutad. Nästa steg är en remiss till samtliga partier.

De så kallade KNÖL-kommunerna, kommunerna i norra Örebro län, Hällefors, Ljusnarsberg, Lindesberg och Nora, har under drygt tio år organiserat sitt samarbete inom teknisk verksamhet genom kommunal­förbundet Bergslagens Kommunalteknik (BKT) samt kring myndighets­utövning inom framförallt miljö- och byggområdet genom Bergslagens miljö- och byggförvaltning (BMB) och dess politiska nämnd. Styrningen av BKT sker i en direktion, att jämföra med BMB som alltså styrs av en nämnd.

Under ledning av utredare Marianne Skinnars-Bruno, tidigare sjukhus­direktör på Lindesbergs lasarett, har politikerna och tjänste­männen genomlyst och analyserat vad som fungerat bra och vad som behöver förbättras i samverkan. Den förändrade befolknings­strukturen innebär på sikt en förändrad kommunal ekonomi. Mycket har hänt i området under de senaste tio åren. Vid styrgruppsmötet den 20 mars 2015 lades i utredningen förslag om följande förändringar:

Förslag till BKT:s framtida organisation

Politisk organisation:

  • En gemensam nämnd ersätter den nuvarande direktionen, att jämföra med Bergslagens miljö- och byggnämnd.
  • En kommun blir värdkommun. Nämnden består av nio ledamöter och nio ersättare.
  • Kommunalförbundet upphör.

Förvaltningsorganisation:

  • BKT blir en förvaltning/verksamhet i en värdkommun.
  • Värdkommunen är arbetsgivare och verksamheten leds av en förvaltnings-/verksamhetschef.

Varför BKT:s organisation behöver förändras

Det är idag cirka 170 personer anställda vid BKT. Huvudkontoret finns i Pershyttan, Nora. Det finns flera anledningar till varför BKT behöver förändras. Så här sammanfattar utredaren:

  1. Ett kommunalförbund är en organisation med stark och självständig ställning i och med att kommunerna överlåter verksamhet till kommunalförbundet. Kommunerna upplever att kommunalförbundet delvis har andra spelregler än vad kommunerna har för den kommunala verksamheten. I den kommunala verksamheten får man handskas med samtliga uppdrag inom kommunens budget, oavsett om de utökas eller minskas, medan kommunalförbundet har mer strikta uppdrag med en tydlig finansiering.
  2. Vid besparingar eller förändringar i BKT:s verksamhet sker prioriteringar eller beslut om åtgärder inom BKT. Kommunernas representanter får många gånger ta diskussionen med invånarna om motiven till förändringen.
  3. Ansträngda kommunala ekonomier. Ett kommunalförbund är en femte organisation i norra länsdelen med egen administration och exempelvis eget bokslut. En viss besparing sker genom att byta organisationsform och genom att verksamheten inlemmas i kommunal verksamhet.
  4. Om man organiserar verksamheten som annan kommunal verksamhet skapas enhetliga spelregler och likartad syn på kvalitet och resurser. Organisationen blir då en del av den kommunala ”verkligheten” vad gäller uppdrag och resurser.
  5. Flera gånger tidigare har utredningar initierats. Det visar på att kommunerna, d v s medlemmarna, inte är helt nöjda med organisationsformen kommunalförbund även om det troligtvis var det bästa valet av organisering vid bildande av förbundet.

Förslag till BMB:s framtida organisation

Politisk organisation:

  • Lindesberg är även fortsättningsvis värdkommun.
  • Antalet ledamöter i nämnden minskas till nio ordinarie och nio ersättare.
  •  Politikerna ska behandla långsiktiga och strategiska frågor vilket medför minskat antalet sammanträden .
  • Ökad delegation till nämndens arbetsutskott som består av fem ordinarie ledamöter och fem ersättare.

Förvaltningsorganisation:

  • Lindesbergs kommun är även fortsättningsvis värdkommun och arbetsgivare.
  • BMB blir ett eget verksamhetsområde inom tillväxtförvaltningen och finns då i samma organisation som värdkommunens näringslivsfrågor. Alternativt flyttas värdkommunens näringslivsfrågor till BMB. Näringslivschef bör då få ett samlat ansvar för verksamheten.

Varför BMB:s organisation behöver förändras

BMB har en förvaltningsorganisation med cirka 40 anställda. Lindesbergs kommun är värdkommun och arbetsgivare. Sätet är i Gamla kirurgen, Lindesberg. Utredaren sammanfattar motiven för organisations­förändringen:

  1. Kundnyttan måste öka. Därför bör näringslivsfrågor, strategiska planfrågor och myndighetsutövning organiseras i nära samverkan, vilket innebär ökad förståelse för företagens och invånarnas behov. Det är en fördel att exempelvis rollerna näringslivskontor, markkontor, miljökontor och bygglovskontor finns i samma organisation.
  2. År 2010 beskrev utredningen ”Bergslagens miljö- och byggnämnd och dess förvaltning – en utvärdering och förslag till förändringar” nödvändigheten av en ökad kundnytta bl a genom att förbättra BMB:s rådgivande och stödjande roll. Utredningens förslag till förbättringar är i stort desamma som diskuteras i detta projekt.
  3. Utvecklingstakten måste öka. Olika aktiviteter är under planering eller har inletts, exempelvis införande av en företagslots, men utvecklingen måste ske systematiskt med stor uthållighet och med fokuserat ledarskap.

Utredare Marianne Skinnars-Bruno poängterar att det är i ledningen för och styrningen av de två organisationerna som de största förändringarna kommer att märkas.

Politiker i styrgruppen

Styrgrupp för utredningsprojektet Samverkan i Bergslagen har varit de fyra kommunernas kommunstyrelseordförande tillsammans med representanter för den politiska oppositionen samt ordförande i BKT och BMB. Kommunchefer samt cheferna för BKT och BMB har under projekttiden arbetat fram underlag till projektledaren.

Stor vikt vid förankring

Förankring av själva syftet och målet för utredningen har prioriterats . Varje kommun samt BMB och BKT har inhämtat synpunkter och tankar kring framtiden från de egna medarbetarna och de folkvalda. Efter varje styrgruppsmöte har sammanfattningar av diskussionerna publicerats på respektive organisations intranät för att medarbetarna skulle kunna följa det processorienterade arbetet. Att arbetet varit processinriktat har inneburit att inga givna svar eller förslag funnits från början utan har arbetats fram i dialog.

Gemensam bild

Under projekttiden har frågor kring hur de fyra Bergslagskommunerna ska säkra framtida kompetensförsörjning, öka kundnyttan (det vill säga förbättra service och tillgänglighet) samt nå en bättre kostnadseffektivitet diskuterats och ventilerats ur olika perspektiv. Vid styrgruppens sista sammanträde den 20 mars påpekade politikerna att: - Kundnyttan måste vara i centrum. Vi är till för invånarna och måste få ut det mesta av varje skattekrona. - Ökad samverkan och kommunikation mellan BMB och BKT är nödvändig, exempelvis i ett gemensamt servicecenter. - Vi måste förändra det vi vill ska bli bättre. - Det finns en stark övertygelse om fortsatt gemensam verksamhet för de fyra kommunerna i norra länsdelen. Samverkan är framtiden! Förutom de rent organisatoriska förändringarna behöver man också se över kommunikationen verksamheterna emellan. Ett annat fokus behöver läggas på styrning och uppföljning. En gemensam utvecklingsstrategi behövs för KNÖL-kommunerna.

Beslut i kommunerna

Så småningom ska kommunfullmäktige i de fyra kommunerna besluta om framtidens samverkan.

Informationsägare: Kommunerna i norra länsdelen/Nora kommunförvaltning
Sidan uppdaterad: 2015-04-07