• Huvudmeny

Informationsmöte om förslaget till översiktsplan

Ett informationsmöte om översiktsplanen hölls den 12 september 2016. Här kan du ta del av frågor, svar och synpunkter från mötet.

Jan Norlund, kommunchef i Nora hälsade alla välkomna lämnade över ordet till Kristina Grape, projektledare för arbetet med översiktsplanen. Deltog gjorde även, Isabella Lohse, enhetschef vid Bergslagens miljö- och byggförvaltning och Pia Bro-Nygårdhs, kommunikatör i Nora kommun. Ett hundratal invånare kom till mötet och ställde frågor och förde fram sina synpunkter och det som togs upp på mötet har sammanställts här.

Kristina Grape inledde med att förklara vad en översiktsplan (ÖP) är och hur en sådan används. Det är många olika intressen som måste tillvaratas och lagar att förhålla sig till i arbetet, exempelvis yttranden från Länsstyrelsen, grannkommuner och olika riksintressen. En översiktsplan är inte juridiskt bindande utan vägledande för bland annat detaljplaner och bygglov.

Efter den 15 september 2016 sammanställs de synpunkter som kommit in på förslaget till ÖP. Inkomna synpunkter och eventuella justeringar av ÖP ska stämmas av med referensgruppen. Därefter ska förslaget ställas ut i minst två månader och då finns det återigen möjlighet att komma in med synpunkter.

Hela processen för att ta fram ÖP finns beskriven på hemsidan.

Frågor och svar

  • Var finns riskplanerna vad gäller miljöhänsyn för t.ex. Gyttorp och Pershyttan där det finns slaggsten och arsenik?
    Svar: Längst bak i ÖP, under ”Miljö, hälsa och säkerhet” finns miljörisker listade, exempelvis miljöfarliga verksamheter, förorenade områden och översvämningsrisker.
  • Stämmer det som insändarskribenten skrev om att den välkända Hitorpsvyn ska förstöras (Nerikes Allehanda 2016 09 02)?
    Svar: Åkermarken vid Hitorp ingår inte i det utpekade området för nya bostäder vid Kristinelund enligt kartan som anger förslag till mark- och vattenanvändning. Däremot ligger åkermarken inom användningen stadsbygd med oförändrad användning.
  • Vi i Järnboås känner inte igen oss i planförslaget. Vi har en ökad tillväxt och vår befolkning har ökat mer än förväntningarna. Planförslaget hämmar utvecklingen i kommunen, vem har bestämt att förslaget ska se ut så här?
    Svar: Organisationen för framtagandet av förslaget till ÖP har bestått av en referensgrupp och en projektgrupp. Kommunstyrelsen fattade beslut om att förslaget till ÖP skulle gå ut på samråd.
  • Var ni eniga i gruppen när förslaget togs fram?
    Svar: Många olika diskussioner har förts i både referens- och projektgrupp med hänsyn till alla de intressen som det måste tas hänsyn till. Men referensgruppen fattade beslut om att förslaget till ÖP skulle gå vidare till Kommunstyrelsen för beslut om samråd.
  • Varför ligger cirkeln som den gör när sjön gör att det är långt till Resecentrum från andra sidan sjön?
    Svar: Cirkeln illustrerar ett utvecklingsområde och utgår från resecentrum i Nora stad.
  • ÖP handlar för mycket om ekonomi, hemtjänst, vatten etc. Var är gröntänket?
    Svar: Landsbygden ska leva men tanken är att man ska bygga i anslutning till befintlig bebyggelse på landsbygden för att inte ta i anspråk åkermark och därmed påverka jordbruket.
  • Det är ju tomt på hus ute i skogen, varför får man inte bygga där?
    Svar: ÖP är endast vägledande för bland annat bygglov. Kommunen får därför göra en bedömning i varje enskilt fall. Inom kommunen finns ett antal intressen som man måste ta hänsyn till, bland annat riksintressen.
  • Varför är inte Bälgsjön med som alternativ i ÖP istället för att ta in Vätternvatten?
    Svar: Bälgsjön är en befintlig vattentäkt, därför finns den inte med i utvecklingsstrategin. Däremot redovisas Bälgsjön som en planeringsförutsättning i förslaget till ÖP. Kommunen behöver säkerställa framtida vattenförsörjning, därför är Vätternvatten och Rya vattenverk i Lindesberg med i förslaget till ÖP.
  • Det finns ett på kartan blåmarkerat område i Joackim mellan Nora och Gyttorp. Hur tänker man här när det gäller miljöpåverkan? Vore det inte bättre att lägga all industri i Gyttorp?
    Svar: Vid orange markering kan både bostäder och verksamheter förekomma vilket innebär att det kan läggas verksamheter i Gyttorp. Den blå markeringen är för verksamheter. Området mellan Gyttorp och Pershyttan ligger i anslutning till länsväg 244 och bedöms därför vara lämpligt för verksamheter med omgivningspåverkan.
  • Stora områden på landsbygden får inte bebyggas på grund av naturintressen, friluftsliv och tysta områden, varför?
    Svar: Kommunen ska i ÖP redovisa hur riksintressen ska tillgodoses. Inom stora delar av kommunen finns en mängd natur-, kultur- och rekreationsvärden som man behöver ta hänsyn till. Tysta områden är något som allt fler kommuner saknar. Därför är det viktigt att identifiera sådana och bevara dem.
  • Hur stor hänsyn har man tagit till marknadsintressen när man bestämt var någonstans man ska bygga? Har man tittat på var värdet på hus är störst enligt Tobins Q? (Tobins Q är en faktor som bland andra bygg- och fastighetsföretag brukar titta på för att kunna avgöra om det är lönsamt att bygga inom ett område eller inte. Är värdet över 1,0 så är det lönsamt att bygga.)
    Svar: Gruppen har inte tittat på detta i ÖP. Kommunen har under de senaste åren haft bostadsbrist, främst i Nora stad. Detta har kommunen svarat i bostadsmarknadsenkäten som Boverket via länsstyrelsen årligen skickar ut till samtliga kommuner i landet.
  • Reningsverkets kapacitet är ett problem, ska det nuvarande ta emot allt från de nya bostäderna och den ökande befolkningen? Anser att ett nytt reningsverk måste byggas om man ska bygga fler bostäder i kommunen. Nuvarande reningsverk har svårt att ta rena det som ska renas idag och klarar inte mer. Hur ska ett nytt reningsverk finansieras?
    Svar: Klimatförändringarna gör att vi i Sverige bland annat får ökad nederbörd såsom skyfall. Dagvatten brukar ofta ledas via ledningar etc. till kommunens reningsverk, något som blir ett problem vid häftiga skyfall. I förslaget till ÖP står därför att dagvatten ska omhändertas lokalt.
  • Varför ser man det i ÖP som ett problem att kombinera hästar med bostäder?
    Svar: För att undvika att befintlig djurhållning eller befintliga bostäder ska påverkas negativt hänvisas i förslaget till ÖP till Boverkets vägledning. Det finns rättsfall där verksamheter med djur funnits i många år och där bygglov beviljats för bostäder i anslutning till verksamheten. Sedan har någon i intilliggande bostäder blivit allergisk mot djur som finns i verksamheten och det har lett till att verksamheten har varit tvungen att lägga ner trots att den var där innan bostäderna. I förslaget till ÖP finns ställningstaganden för hur man ska kunna undvika sådana problem.
  • Järnboås har haft många inflyttare på senare år och huspriserna har skjutit i höjden. Järnboåsborna känner inte att de är med i kommunens utveckling i den här ÖP. Hur har man tagit hänsyn till de enkätsvar som kom in när medborgarenkäten gjordes?
    Svar: De drygt 700 enkätsvaren som kom in har använts som ett av alla underlag när ÖP togs fram.
    Resultatet av enkätsvaren finns på Nora kommuns hemsida.
  • Stadsbygd hur tänker man kring det och varför är man inte rädd om den jordbruksmark som finns istället för att bebygga den?
    Svar: Stadsbygd kan vara både bostäder och verksamheter, t.ex. vårdcentral. Detaljplanen reglerar mer i detalj vad som ska finnas var.
  • Tiden för synpunkter på Grönplanen gick ut 31 augusti. Om ÖP ändras kommer då grönplanen att ändras?
    Svar: Det är en politisk fråga, men troligen kommer planerna att samköras och tidsplanerna att ändras. Planerna var parallella från början, men sedan har en förskjutning skett.
  • Hur kan man se ÖP som en vision?
    Svar: ÖP har flera syften, bland annat ska den vara vägledande för detaljplaner och bygglov, användas som ett politiskt handlingsprogram samt bidra till att förenkla och effektivisera plan- och bygglovshanteringen. Förslaget till ÖP bygger bland annat på kommunens vision, övergripande mål, inriktningsmål för ÖP samt relevanta nationella, regionala och kommunala styrdokument.
  • Kan Järnboåsborna lämna förslag på hur de tycker att Järnboås ska behandlas i ÖP?
    Svar: Ja alla är välkomna att lämna synpunkter. Detta kan göras dels under samrådstiden fram till den 15 september, dels under utställningstiden som ska vara minst två månader efter det att synpunkterna sammanställts efter den 15 september.
  • Kan man inte bara skrota cirkeln nu? Vem bestämmer om den ska vara kvar?
    Svar: Det är upp till politikerna att bestämma om utvecklingsområdet ska vara kvar. Inkomna yttranden och eventuella justeringar av planen ska stämmas av med referensgruppen och därefter sammanställs samrådsredogörelsen och utställningshandlingen. Det är Kommunstyrelsen som fattar beslut om utställningen och det är sedan Kommunfullmäktige som beslutar om ÖP.
  • Vill man bevara Nora stad centralt eller planeras det mer bebyggelse där?
    Svar: I förslaget till ÖP finns möjlighet att förtäta inom bland annat Nora stad. Gällande områdesbestämmelser för staden, som är juridiskt bindande, är inte tänkta att ändras.
  • Vart ska i så fall alla bilar ta vägen om det byggs mer i centrum?
    Svar: Bilar och parkeringar har lyfts som ett problem under arbetet med ÖP och det ska ses över.
  • Vill vi verkligen att Nora ska bli ett ställe man åker till för att sova? Mellan 6.00 och 18.00 så är man inte här utan jobbar någon annanstans.
    Svar: Det är redan idag ca 40% av invånarna som pendlar så det är inget nytt som tillkommer.

Synpunkter

  • Vi tycker att det är bra att Nora är en pendlingskommun, både in och ut. Det är jätteviktigt att vi får personal till industrin och det gynnar regionen med rörlighet. Pendlare har dessutom familjer med barn som fyller skolorna.
  • Vill poängtera att Vätternvattnet inte är beslutat ännu, men det finns med och utreds i ÖP.
  • Jag som privatperson vill att ni utreder den norra kraftledningen.
  • Planprocessen har gått för fort, det har inte hunnit föras tillräckligt med diskussioner.
  • Vill rikta kritik mot det pedagogiska problemet med cirkeln i förslaget till ÖP, det är ett mycket allvarligt problem om cirkeln kommer att vara kvar i den slutgiltiga ÖPn.
  • Cirkeln säger att landsbygden inte är miljövänlig. Med detta förslag kommer inte hela kommunen att leva. Läs miljökonsekvensbeskrivningen, det är viktigt att ha folk som bor på landsbygden.
  • Cirkeln är upprörande. Den gör att man hämmar utvecklingen i hela kommunen.
  • Sedan många år har man pratat om att bygga Hagbyleden men inget händer. Vägen vid Esstorp är hårt belastad. Så långe man inte bygger ut vägar är det därför inte lämpligt att bygga bostäder.
  • Om man bygger bostäder i Hitorpsbacken och järnvägen trafikeras mer så kommer bullerplank att behövas mellan bostäder och järnväg. Vad händer då med utsikten?
  • Tänk på att reningsverket är underdimensionerat för att ta emot ännu mer än det redan gör idag.
  • Förstör inte utsikten i Hitorpsbacken.
  • Cirkeln symboliserar ett A- och ett B-område. Bara fåglarna kan vara intresserade av 5-kilometersradien eftersom sjön är i vägen för att ta sig in till centrum från andra sidan sjön.
  • Vill poängtera att SD inte varit med i arbetet med att ta fram ÖP utan bara varit med på avstämning med beredningen.
  • Tycker att ÖP är Nora stads ÖP snarare än hela kommunens ÖP.
  • Efterlyser visioner för Viker. Alla i Viker och Dalkarlsberg är rädda att Dalkarlsbergs förskola ska läggas ner. Vi vill inte vara i cirkeln utan vi vill ha äldreboende i Dalkarlsberg och bo kvar där.

 

Informationsägare: Kommunförvaltningen
Sidan uppdaterad: 2016-09-20